Sveriges ekonomi kris

Sveriges ekonomi drabbades av en stor kris under 1990-talets början och den påverkade Sverige mycket. Under 1980-talet blev det mycket enklare för svenskarna att låna pengar då kreditregleringen slopades. Dessutom så togs även valutareglering borta. Det ledde till en kris som påverkade bankerna, finanserna, fastighetsbranschen och budgeten. Det var regeringen och riksbankchefen som beslutade att slopa de två regleringarna som ledde till finanskrisen.

Finanskrisen höll på från 1990 till 1994 och den beräknas ha kostat över 60 miljarder kronor för skattebetalarna, dessutom ökade den arbetslösheten drastiskt. Finansbolaget Nyckeln anses vara de som fick finanskrisen att bryta ut när de ställde in sina betalningar, vilket fick till följd att både banker och andra finansbolag också föll. Fastigheter tappade värdet otroligt mycket och människor stod med överbelånade hus.

Hur krisen påverkade fastighetsaffärer

Eftersom kreditregleringen togs bort blev det mycket enklare att låna, både för företag och privatpersoner. Det innebar att lån togs till höger och vänster, även till högre värde än själva fastigheterna. När valutaregleringen togs bort kunde människor också enklare investera utomlands vilket gjorde Sveriges ekonomi svagare. I början på 1990-talet började värdet på fastigheter att gå ner rejält, vilket innebar att lånen nu var högre än fastighetens värde.

Det gjordes också en skattereform 90/91 som innebar att avdragsrätten på räntor minskade från 50 % till 30 %, vilket också ledde till minskat värde på fastigheter. Det gällde både privata villor och kommersiella fastigheter. Det innebar att en stor del fastighetsbolag inte klarade av sina betalningar till finansbolagen, som i sin tur inte kunde sköta sina betalningar till bankerna. Tusentals fastighetsbolag uppges ha gått i konkurs under denna tiden.

Påverkan på BNP

Detta var första gången sedan andra världskriget som Sveriges ekonomi hade en så stor och framförallt lång nedgång, BNP sjönk hela tre år i rad mellan 1990 och 1993. Dessutom var det inte bara en kris inom finans och fastigheter, utan hela den svenska ekonomin påverkades. Det var inte förrän 1995 som Sverige bruttonationalprodukt (BNP) översteg den BNP som Sverige haft under 1990.

Sveriges BNP minskade med sammanlagt 4,8 %. Mellan 1985 och 1990 ökade skuldsättningen i den privata sektorn från 100 % av Sveriges BNP till 150 % av Sveriges BNP, vilket givetvis hjälpte till att öka fastigheternas värde. Dessutom sjönk låneräntan en hel del och den svenska befolkningens sparande sjönk också med 8 %. Det innebar att 8 % till konsumtionen lånades av utlandet.

Bankkrisen

Självklart påverkades även bankerna av denna kris, då de har en stor del i ekonomin. Bankernas kreditförluster gick upp till nästan 200 miljarder kronor och som vi tidigare nämnde fick skattebetalarna stå för över 60 miljarder av dessa. Det resulterade i lägre sparräntor och högre räntor på lån, samt att bankägarna fick stå för en del genom mindre avkastning. Det var Nordbanken och Götabanken som påverkades mest av krisen.

Nordbanken, nuvarande Nordea, köptes upp av staten för att de inte skulle gå omkull. Nordbanken köpte sedan upp Götabanken. Dock hade de fortfarande svårigheter och staten lade in mer pengar och ägde sedan 77 % av Nordbanken. SEB bad staten om hjälp men klarade sig sedan utan det med ändrade räntor för kunderna. Den bank som klarade sig allra bäst under krisen var Handelsbanken.

500 % i ränta

Kronan försvagades en hel del under denna krisen då den fasta växelkursen havererade år 1992. Sverige fick istället en flytande växelkurs. En stor sak som många kommer ihåg gällande finanskrisen var när marginalräntan höjdes till 500 %. Dock varade detta bara under några dagar, men påverkade ändå gemene man under dessa dagar. Det gjordes av Riksbanken för att försvara den svenska kronan då den sjunkit rejält.

Sammanfattning

Den svenska finanskrisen mellan 1990 och 1994 påverkade alla aspekter av svensk ekonomi. Den påverkade banker, företag och privatpersoner genom ett BNP som sjönk under tre hela år. Dessutom höjdes räntan till så mycket som 500 % en period. Lånen på fastigheter var högre än deras värde då fastighetsvärdet sjönk markant under denna kris. Fler av de stora bankerna hamnade i stora svårigheter och behövde låna pengar av staten.

 

Leave a Reply